Skolresa Vecka 20

Så var det äntligen dags för vår efterlängtade skolresa.

Efter att alla föräldrar, elever och personal blivit bjudna på en god pastasallad med hos Mon kom bussarna för att hämta oss. 32 personer tog plats i tre minibussar och en bil. Dessutom hade vi packat hela flaket på bilen fullt med saker som skänkts och skulle till barnhemmet som var första anhalten på vår skolresa.

Stämningen var på topp under färden, vi pratade och tittade på filmer. Halvvägs stannade vi för en fika, de vuxna fick efterlängtat svenskt kaffe, barnen läsk och tyckte att det var gått med kanelbullar och kex!

Vi åkte sedan direkt till det barnhemmet i Muang Mai på Phuket. Där blev vi väl mottagna av Sussie och Hans som först visade oss runt. Sedan satte vi oss i deras samlingslokal, våra elever hade förberett kloka frågor och fick svar på allt de undrade. Även föräldrarna ställde många frågor och fick väldigt bra svar av Sussie och Hans.

Barnhemmet i Muang Mai på Phuket startades efter tsunamin eftersom hjälpbehovet var så akut då. Sussie hade själv mist barn i tsunamin och kom först dit för att försöka finna dem. När hon kom hem kände hon att hon ville göra något för de som har det svårt och nu har barnhemmet funnits i sex år. För det är många barn som behöver hjälp av olika anledningar hela tiden. Barnhemmet drivs genom att privatpersoner och företag skänker pengar och saker till dem och att volontärer jobbar där gratis.

När våra barn från Lilla Svenska Skolan sedan fick vara med att tillsammans med de thailändska barnen bära in sakerna vi hade samlat in eller köpt eller som familjer skänkt så kändes det jättebra. Att kunna dela med sig och hjälpa till känns så rätt.

Sedan lekte alla barnen tillsammans och vi spelade fotboll ihop med personal och föräldrar och hade kul innan vi åkte vidare.

Efter att vi sagt hejdå gick färden vidare till hotellet där inkvarterade oss i rummen. Alla var hungriga så det dröjde inte länge förrän vi alla var bänkade i restaurangen. Eleverna hade ett eget långbord och de vuxna ett. Kocken och serveringspersonalen fick fullt upp men alla fick god mat och dryck.

De större eleverna gick och spelade biljard, många barn badade i poolen och de vuxna satt som vanligt och pratade. Kvällen blev sen innan alla stupade i säng.

Morgonen därpå hade vi gott om tid för frukostbuffén och några hann med lite poolbad också innan det bar av igen.

Nu åkte vi först till Phuket Aquarium på södra delen av ön. Vi tog ett litet glas drick och några kex innan vi gick in på Phuket Aquarium.

Här fick vi verkligen se alla möjliga fiskar simma omkring i glasmontrar. Det fanns också en spännande tunnel gjord av glas att gå igenom, då kändes det precis som man var mitt ibland fiskarna. En del fiskar var små, några gigantiska, några hade fina färger medan en del nog helst inte vill synas så tydligt i havet. En sort var till och med helt genomskinlig så att alla ben syntes. Tänk att när vi ligger och snorklar så kan alla dessa olika fiskar komma simmande här i Thailands havsvärld.

Även till detta besök hade barnen förberett många och bra frågor som vi fick svar på av en guide. Vi fortsatte sedan en lite promenad ute att gick och titta i olika bassänger där de födde upp stora sköldpaddor som sedan skulle släppas fria i havet.

Efter detta var vi hungriga och Fredrik talade om för alla barn att vi skulle åka och äta en enkel nudelsoppa. Barnen såg plötsligt inte så nöjda ut men gissa om det blev jubel när Fredrik sa att han skojade och att vi skulle till Mc Donalds.

När lunchen var avklarad åkte vi vidare mot nästa mål som var ett ställe som vill värna om att rädda Gibbonaporna. The Gibbon Rehabilitation Project (GRP)

De är utrotningshotade på grund av oss människor. Även detta projekt är möjligt att bedriva genom skänkta pengar och volontärer. Vi hade sådan tur att just när vi kom på besök jobbade en svensk kille där. Han hade varit där i flera omgångar under flera r och kunde verkligen sin sak och kunde därför berätta jättemycket intressant för oss och svara på barnens alla frågor. Fast ibland kunde han inte göra sin röst hörd när aporna började ”prata” med varandra men vi fick många sköna skratt, de lät för roliga.

På grund av att Gibbonaporna är så söta vill människor ha dem som tamdjur av olika anledningar. T.ex. att ha dem på restauranger för att locka dit folk, att turister får fotograferas med dem och betala för det. De vill då ha tag i små Gibbonbebisar och för att få tag i dem dödar människorna de vuxna aporna.

Därför tar de nu hand om Gibbonapor som far illa och försöker få dem att anpassa sig till ett naturligt liv i djungeln. Det är ett stort jobb och vi är lika glada att vi också här kunde hjälpa till genom att skänka pengar och handla i deras butik. Och så har vi lovat att berätta för alla vi känner, att de aldrig ska betala för att få bli fotograferade med en Gibbonapa. Det är det bästa sättet att få dem att sluta fånga dem.

Alldeles bredvid gick en stig in i djungeln och upp till ett vattenfall, så vi gick en promenad dit. Några passade på att ta sig ett dopp också.  Tillbaka vid bussarna bjöd skolan på svalkande läsk, kakor och kanelbullar.

Så var det dags för att återvända till Koh Lanta, fulla av roliga och intressanta minnen. Vad mycket vi har fått uppleva och så roligt att göra det tillsammans både elever, föräldrar och personal. Ett stort tack till er allihop!!

Bilder från skolresan kommer inom kort klicka då här >>>>>>

Personalen på Lilla Svenska Skolan